Ny lag kan stoppa utländska investeringar i svenska företag

Allt fler svenska företag förvärvar verksamheter i andra länder och allt fler utländska aktörer äger företag som är verksamma i Sverige – det är en naturlig följd av globaliseringen.

Intresset från utländska aktörer är på många sätt positivt för Sverige, eftersom det skapar högre tillväxt och ger fler jobb. Men det utländska ägandet har också negativa effekter. I sitt lagförslag skriver regeringen att en del utländska direktinvesteringar i särskilt skyddsvärda verksamheter är förenade med stora risker. Det har blivit tydligare i och med de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling i Sveriges närområde.

Syftet med lagförslaget är att hindra utländska direktinvesteringar i svensk verksamhet som kan inverka skadligt på allmän ordning eller säkerhet i Sverige.

Förslaget innebär att investeringar både från EU och från tredje land ska kunna granskas. I praktiken införs en anmälningsplikt för varje investering i aktiebolag och ekonomiska föreningar där investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap överskrider något av gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent eller mer av det totala antalet röster i företaget. Det gäller även investeringar i börsnoterade bolag.

Följande typer av verksamheter, oavsett juridisk form, föreslås omfattas av begreppet ”skyddsvärd verksamhet”:

• Verksamheter som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Detta ska preciseras närmare genom föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

• Säkerhetskänsliga verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen.

• Verksamheter med koppling till råvaror som är kritiska för EU, eller andra metaller och mineraler som är kritiska för Sveriges försörjning.

• Verksamheter som i stor omfattning behandlar känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst som företaget tillhandahåller.

• Verksamheter som rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi. Närmare precisering av vilka teknologier som ska omfattas av lagen kommer meddelas i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

• Verksamheter som tillverkar, utvecklar, forskar om, tillhandahåller eller bistår med tekniskt kunnande för produkter med dubbla användningsområden som kan användas för både civila och militära ändamål. Närmare reglering avseende produkter med dubbla användningsområden (PDA) finns i PDA-förordningen och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

• Verksamheter som tillverkar, utvecklar, forskar om, tillhandahåller eller bistår med tekniskt kunnande avseende krigsmateriel.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) blir den myndighet som får ansvaret för att granska utländska direktinvesteringar. Vid prövningen kommer myndigheten att i varje enskilt fall göra en helhetsbedömning med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens faktiska skyddsvärde.

Omständigheter kring den tänkta investeraren och vilken grad av inflytande denne kommer att få kan ha betydelse för riskbedömningen. Granskningsmyndigheten ska särskilt beakta om investeraren på något sätt kontrolleras av ett annat lands regering. Om investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som skadat, kunnat skada eller medfört en risk för Sveriges säkerhet kommer det att påverka myndighetens granskning och beslut.

Den som har för avsikt att göra en investering blir skyldig att göra anmälan till granskningsmyndigheten innan investeringen genomförs. Både investeraren och företaget som är föremål för investering blir skyldiga att lämna uppgifter och handlingar som myndigheten begär. Det företag som är föremål för investering blir skyldigt att upplysa investeraren om att den här lagen gäller. Om investeraren inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det, får granskningsmyndigheten själv ta fram de uppgifter som borde ha lämnats in och därefter handlägga ärendet.

Från det att anmälan kommit in har granskningsmyndigheten 25 arbetsdagar på sig att besluta om en granskning ska inledas eller inte. I de fall myndigheten bestämmer sig för att granska en investering, är huvudregeln att ett slutligt beslut ska lämnas inom tre månader, det vill säga om investeringen godkänns, godkänns med villkor eller förbjuds.

Den nya lagen får sannolikt till följd att det kan ta längre tid än tidigare att genomföra investeringar, vilket kan resultera i höjda kostnader och ökad administration, både för investeraren och det företag som är föremål för investeringen. Den nya lagen träder i kraft den 1 december 2023.